Weekly News

Regeringen satsar på vården

Regeringen har i vårbudgeten skjutit till mer än 13 miljarder kronor till landstingen och vården, vilket enligt socialminister Annika Strandhäll är det största resurstillskottet till vården i modern tid.

”Vi lägger nu i ytterligare en växel i arbetet för digitalisering, varenda kommun och landsting måste vara helt med på tåget tillsammans med staten.”

Bland särskilda satsningar finns bland annat 600 miljoner kronor för att möta bemanningsutmaningen och en särskild satsning på att behålla erfarna medarbetare som fortsatt vill och kan vara med och bidra.
– Vi gör satsningar för att kapa vårdköer, ge personalen bättre förutsättningar och öka tillgängligheten i vården. I budgeten för 2018 sköt regeringen till ytterligare två miljarder kronor till sjukvårdens personal för att förbättra personalsituationen. Målet är att utveckla vårdens verksamheter genom förbättrade arbetsvillkor, kompetensutveckling, ökad bemanning och utvecklade arbetssätt, förklarar Annika Strandhäll.

När det gäller digitaliseringen av vården ser socialministern att möjligheterna är mycket stora. Sverige har bäst förutsättningar i världen med ett gemensamt finansierat sjukvårdssystem och därför har regeringen målet om att vi ska bli bäst i världen på e-hälsa till 2025.
– När jag möter vårdens medarbetare så är det många som är positiva till nya lösningar men oändligt frustrerade över långsamma system som inte pratar med varandra och allt mer jobb som ofta skapas med dubbelregistreringar med mera. Som socialdemokrat är jag övertygad om att ett digitalt arbetsmiljölyft är en av de viktigaste insatserna vi kan göra för vårdpersonalen.

Men digitaliseringen kan även medföra risker som digitala diagnoser som blir felaktiga eller en ökad utskrivning av antibiotika utan att läkaren träffat patienten.
– Här gäller det att ha två tankar i huvudet samtidigt. Vi måste både bejaka teknikutvecklingen och samtidigt säkerställa att rätt vård bedrivs på rätt sätt. Göran Stiernstedt har i sitt utredningsuppdrag från regeringen fått i uppdrag att tydligt definiera mer av regelverket kring digitala vårdmöten och kan också ge förslag på lagförändringar. Samtidigt har Socialstyrelsen ett uppdrag att se över vilken typ av vård som lämpar sig för digitala vårdmöten.

Hon konstaterar också att de måste se till att också digitala vårdmöten omfattas av de regelverk och kontrollsystem som finns för att säkra patientsäkerhet.
– Vi kan inte ha en situation där exempelvis antibiotikaförskrivningen skjuter i höjden. Däremot vill jag vara tydlig, vi kan aldrig utforma vårdsystemen utifrån företagens behov utan måste utgå ifrån patienternas bästa och hur vi ger en bättre och mer jämlik vård i hela landet.

Enligt Institutet för Framtidsstudier ligger Sverige efter i digitaliseringen inom offentlig sektor, dels jämfört med industrin och dels jämfört med andra länder.
– Ja, det är lite problematiskt, inte minst med tanke på våra förutsättningar. Vi lägger nu i ytterligare en växel i arbetet för digitalisering, varenda kommun och landsting måste vara helt med på tåget tillsammans med staten. Här har vi nu fått till en gemensam organisation för att driva på arbetet framåt, det är avgörande.

Ett område som Annika Strandhäll lyfter fram som särskilt viktigt att hantera är den ökande psykiska ohälsan, inte minst inom den offentliga vården.
– Vi måste ta detta på allvar. Vi kan inte ha en ordning där välfärdens medarbetare på alla nivåer mår sämre än befolkningen i stort. Regeringen har tillsammans med arbetsmarknadens parter dragit igång ett arbete för friskare arbetsplatser där fackförbunden och arbetsgivarna gemensamt diskuterar hur vi får friskare arbetsplatser. 

Dela artikeln

Journalist

Ylva Sjönell

Fler artiklar