Weekly News

Så utbildas framtidens sjukvård

Behovet av vårdpersonal är stort. Det gäller inte minst undersköterskor och vårdbiträden. Hermods är en av flera fristående aktörer som utbildar inom vård och omsorgsyrken.

Vi svenskar blir allt äldre och pensionsavgångarna är stora det gör i sin tur att behovet av kvalificerad vårdpersonal ökar.

Fram till 2022 räknar SKL (Sveriges kommuner och landsting) med att det kommer att behövas närmare 130 000 nya undersköterskor.

Utöver det finns det också ett ökat behov av vårdbiträden, då de behövs både inom sjukvård, hemtjänst, äldreomsorg och handikappomsorg..

Utbildning till undersköterska sker vanligtvis på gymnasieskolan eller inom gymnasial vuxenutbildning, så kallad Komvux som kommunen själva anordnar. Kommunens egna resurser räcker inte riktigt till för att täcka de stora behov som finns och kommer att finnas.

– Små kommuner kan ibland gå samman för att anordna en gymnasieutbildning tillsammans med närliggande kommuner, om antalet studerande inom den egna kommunen är för litet. Även om man går samman, kan man emellanåt vara för små för att kunna ordna en egen gymnasieutbildning för blivande undersköterskor, säger Lotta Asp som är affärs- och verksamhetsutvecklare på Hermods.

Då är Hermods en av flera aktörer som tar vid.

– Vi har vårdutbildningar över hela landet och varje år examinerar vi drygt 5 000 undersköterskor. Utbildningarna kan ske dels genom distansundervisning med självstudier eller genom att vi arrangerar utbildningar på plats när underlaget är tillräckligt stort, fortsätter hon.

– Gemensamt för alla är dock att utbildningen innehåller metodövningar med praktiska moment samt APL (arbetsplatsförlagt lärande) som är en slags praktik som är förlagd till en arbetsplats, vanligtvis i den kommun där man bor. Utbildningen i sin helhet är på tre terminer och följer de riktlinjer som gäller för gymnasial vuxenutbildning.

En fördel med distansutbildningen är att man kan fortsätta att jobba parallellt med att man studerar.

Är det brist på utbildade undersköterskor inom vård- och omsorg kommer det också att finnas ett växande behov av utbildade vårdbiträden framöver.

– Man skulle kunna säga att det är ett nygammalt yrke, säger Lotta Asp. Under en period tog man bort vårdbiträdena i vården, men nu har man insett att det finns ett stort behov av medarbetare som kan göra enklare, men nog så viktiga och betydelsefulla uppgifter.

– Det kan handla om allt från att hjälpa brukarna med hygien, att städa och handla eller att följa med på ett läkarbesök. Som vårdbiträde behöver man också kunskap och förståelse för att kunna ta hand om brukare med olika behov. Det kan handla om allt från äldre till människor med psykiska besvär eller någon annan form av funktionsvariation.

Utbildningen till vårdbiträde är en och en halv termin.

Eftersom Sverige i dag är ett allt mer mångkulturellt samhälle ställer det också nya krav på vården för att man ska kunna ge människor med en annan bakgrund, religion och språk bra omvårdnad.

– Många nyanlända som kommer hit har ett yrke inom vård. Det är en viktig resurs som vi måste ta tillvara på. Men det är inte så enkelt att man bara kan hoppa in och börja arbeta även om man har en formell utbildning i sitt hemland, förklarar Lotta Asp.

– Därför arrangerar vi också utbildningar där man som nyanländ får lära sig hur den svenska vården fungerar och det fackspråk som används. Man får också utbildning i varför vi inte, som i många andra länder, vårdar våra gamla hemma i familjen, varför människor med funktionsnedsättning inte vårdas på institution och så vidare.

När man talar både sitt hemlands språk – arabiska, farsi, somaliska eller vad det nu kan vara – samtidigt som man har goda kunskaper i svenska kommer man att vara attraktiv att anställa både för kommuner och för landsting.

– Det gör det också möjligt för fler att komma ut i arbetslivet och klara sin egen försörjning, avslutar Lotta Asp.

Så utbildas framtidens sjukvård

Dela artikeln

Journalist

Martin Westholm

Fler artiklar