Weekly News

“Verklig valfrihet vårt viktigaste bidrag”

Ideburna organisationer utgör ett tredje alternativ när det kommer till vård och omsorg. Och de är per definition inte heller vinstdrivande.

Idéburna utförare sorteras ofta bort vid LOU på grund okunskap bland upphandlare

Även om merparten av vård och omsorg sker genom huvudmän som tillhör det offentliga eller vårdbolag så är icke vinstdrivande idéburna organisationer ett viktigt komplement till dessa två grupper.

Enligt Ulrika Stuart Hamilton, generalsekreterare för Famna, riksorganisationen för idéburen vård och social omsorg så är deras viktigaste bidrag att erbjuda verklig valfrihet och mångfald.

– Idéburen verksamhet är mycket mer än att inte drivas av vinstsyfte. Famnas medlemmar är ofta hundraåriga eller äldre organisationer som människor skapat för att anta samhällsutmaningar, fina nya lösningar där andra givit upp eller ta itu med sociala problem med medmänsklig och engagerad värdegrund.

Famnas äldsta medlem är Stiftelsen Danviks hospital/Davikshem som grundades av Gustav Vasa, men mera typiskt är att de är 100-150 år som till exempel Stadsmissionerna eller Ersta diakoni som bland annat driver Ersta sjukhus. Men där finns också nya tjej- och kvinnojourer och nystartade engagemangsboenden för asylsökande.

Hon menar att idéburna verksamheter ofta är innovativa. Det är korta vägar mellan brukarna/patienterna och dem som arbetar i verksamheterna, liksom mellan dem som jobbar praktiskt och cheferna.
– Verksamheterna utgår ifrån individen; patienten, den boende, deltagaren. Ofta får vi höra av personer som haft anledning att jämföra att det är i själva bemötandet som idéburna verksamheter skiljer ut sig mest från såväl offentlig som privat vinstdriven vård och social omsorg.

Det viktigaste de kan erbjuda vill hon sammanfatta med ordet ”engagemang”
– De idéburna verksamheterna är sinsemellan mycket olika och de idéer, ideologier och värderingar som präglar våra medlemmar varierar: somliga är grundade i religiösa samfund; vissa har uttalat ateistiska värdegrunder. Andra åter har en särskild vårdfilosofi.

Vad är det största missförstånden när det kommer till idéburen vård och omsorg?
– Vi buntas vi alltid ihop med privata kommersiella aktörer. Men det finns tre sektorer; offentlig, privat kommersiell och idéburen. Offentlig statistik borde alltid skilja ut idéburna verksamheter och inte klumpa ihop det till ”privat”. Många sätter likhetstecken mellan idéburen verksamhet med volontärer. Men idéburen vård och social omsorg utförs i allt väsentligt av professionella sjuksköterskor, socionomer, arbetsterapeuter, fysioterapeuter, undersköterskor, läkare och så vidare som arbetar inom samma lagliga ramar som alla andra i välfärden.

Har debatten om vinster i välfärden förskjutit fokus från innehåll och kvalitet till fokus på pengar?
– Ja, det tror jag man kan konstatera. Men den har också gett oss möjlighet att förklara hur idéburen sektor fungerar, hur den skiljer sig från både kommersiell och kommunal, vilka drivkrafter som finns samt varför det vore bra för välfärden om den växte.

Är du orolig för att idéburna aktörer inom vård och omsorg motarbetas av politiker?
– Politiker från vänster till höger talar väl om idéburen sektor och uttrycker ofta önskemål om att den ska utvecklas och växa. Däremot är det inte alla som förstår vad som i så fall krävs för att så ska ske. På nationell nivå krävs t ex förändringar i LOU, och Idéburet Offentligt Partnerskap, IOP, borde ges en ramlag.

I praktiken - ute i kommuner och landsting - är det många som i offentliga upphandlingar enbart tittar på lägsta pris. Hon menar även att många tror att det är otillåtet att väga in kvalitet, särart, sammanhållna vårdkedjor där individen står i fokus, kvalitet och så vidare.
– Med andra ord sådant där idéburna verksamheters mervärde är som störst.

Ideburna organisationer utgör ett tredje alternativ när det kommer till vård och omsorg. Och de är per definition inte heller vinstdrivande.

Dela artikeln

Journalist

Hans-Peter Öhman

Fler artiklar