European Media Partner
Lars Lannfelt LIFE SCIENCE

Botemedel mot Alzheimers nu nära


Lars Lannfelt har forskat om Alzheimers sjukdom under mer än 25 års tid. Tack vare en arktisk mutation är framtidsutsikterna så goda att ett botemedel mot Alzheimers sjukdom inte tycks vara långt borta.

Det var den studien som satte förstadierna till Aβ proteinet i fokus

Alzheimers kännetecknas av onormala proteininlagringar i hjärnan som leder till att nervceller förtvinar. Sjukdomen, som är den vanligaste demenssjukdomen, har ibland en ärftlig förklaring, där hälften av barnen till en sjuk förälder riskerar att få sjukdomen. Sjukdomen är då en direkt följd av ett skadat arvsanlag. Man kan även se att skalltrauma, som är en miljöfaktor, till exempel följden av en bilolycka verkar öka risken för sjukdomen.
– Jag har forskat mycket kring just ärftlighet och blev rekryterad till Huddinge sjukhus där jag började med Alzheimerforskning. Där hittade jag något som amerikanska kollegor kom att kalla den svenska mutationen, år 1992. Den har varit väldigt betydelsefull för att förstå sjukdomen då den bevisade vad som kan starta den, berättar Lars Lannfelt, professor och läkare i geriatrik vid Uppsala universitet.

Svenska mutationen är en förändring av DNA, där mutationen sitter i genen som kodar för amyloid prekursor protein och leder till ökad bildning av amyloid i hjärnan. Några år senare hittade de något som de kom att döpa till de ”arktiska” mutationen.
– En distriktsläkare från Norrland skrev ett brev och berättade om en familj som hade mycket Alzheimers sjukdom i släkten och vi började studera detta och hittade en mutation som orsakade sjukdomen. Det var den studien som satte förstadierna till Aβ proteinet i fokus, säger Lars Lannfelt och fortsätter;

– Det gav mig en idé om hur man skulle kunna behandla sjukdomen. De amyloida placken består av långa trådar av proteinet, som kallas för fibriller. Dessa trådar av protein hade klumpat sig samman, så att de inte är i lösning. Min idé är att inte gå emot placken, utan de lösliga förstadierna, innan de har bildats.

Baserat på dessa upptäckter började de utveckla monoklonala antikroppar riktade mot Aβ-protofibriller, med tanken att sådana antikroppar skulle kunna vara utmärkta terapeutiska verktyg.
– Vi lyckades isolera flera sådana konformationsberoende antikroppar, och en av dem hade de önskvärda egenskaperna. Vi kunde visa att behandling med den, i en transgen musmodell för Alzheimers sjukdom, ledde till kraftig reduktion av protofibriller i hjärnan.

BioArctic ingick ett avtal 2007 med det japanska läkemedelsbolaget Eisai för att utveckla immunterapin.
– Den musantikropp vi tog fram på Uppsala universitet humaniserades för att kunna användas som behandling på människor med Alzheimers sjukdom, berättar Lars Lannfelt.
I juli 2018 avslutades en stor klinisk prövning i fas 2 mot tidig Alzheimers sjukdom med 856 patienter med behandling under 18 månader.

– Resultaten visade sig vara fantastiskt bra. Vi testade fem olika doser, där högsta dosen resulterade i att placken försvann hos 81 procent av patienterna. Vi har mätt effekten på en rad biomarkörer i ryggvätskan. Där kunde man se att antikropparna påverkades positivt, och även att sjukdomens utveckling bromsades på ett signifikant sätt, berättar Lars Lannfelt. 

Dela artikeln

Journalist

Amanda Sandström Beijer

Fler artiklar

Om oss

European Media Partner är en ledande content marketing byrå som producerar nischade cross media-kampanjer på fyra olika marknader i Europa. Kampanjerna, producerade under namnet “Analys”, distribueras tillsammans med ledande dagstidningar såväl som på våra kampanjsidor och samarbetspartners olika plattformar.

www.europeanmediapartner.com

European Media Partner

Våra kampanjsidor